Text: Annika Welling-Nyberg, Freja Harkke | Bild: Åbo Akademis bildbank: Vilja Media, Åbo Akademis bildbank: Christoffer Björklund, Håkan Hemberg
Äldre universitetslektor Jessica Hemberg tilldelades i december 2022 Per Brahe-priset av Stiftelsen för Åbo Akademi. Alltsedan sin disputation år 2015 har Hemberg aktivt bidragit med högkvalitativa forskningsresultat inom ämnet Caring Science och fortsätter att arbeta med det hälsofrämjande området och aktuella frågor inom vården.
HVD, docent Jessica Hemberg (f. 1980, Nykarleby) arbetar sedan år 2015 som äldre universitetslektor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. Sedan tidigare har hon erfarenhet av vårdarbete inom social- och hälsovårdsbranschen och mångsidig undervisningsfarenhet. För tillfället är hon ämnesansvarig inom pedagogiska studier för lärare inom hälsovetenskapernas didaktik samt ämnesansvarig för ledarskap inom vård och omsorg.
Per Brahe-priset med prissumman 12 000 euro riktas årligen till en lovande forskare vars fortsatta anknytning till Åbo Akademi är önskvärd. Hemberg nominerades av fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som lyfte fram Hembergs imponerande forskningsaktivitet med över femtio artiklar publicerade i internationellt erkända tidskrifter.
Per Brahe-priset med prissumman 12 000 euro riktas årligen till en lovande forskare vars fortsatta anknytning till Åbo Akademi är önskvärd.
I sitt arbete betraktar Hemberg hälsan och vården ur många synvinklar:
– Min forskning fokuserar på hälsofrämjande och på att fördjupa förståelsen för hälsa och lidande i olika åldersgrupper, på etiska och existentiella frågeställningar inom vården samt på etiskt ledarskap. Det känns väldigt fint att bli hedrad på det här viset och att min strävan efter att skapa hälso- och vårdvetenskaplig forskning uppmärksammas. Jag känner mig oerhört glad och tacksam för priset och ser fram emot att skapa nya forskningresultat inom det vetenskapsområde jag brinner för.
För tillfället leder Hemberg ett större forskningsprojekt gällande ensamhet och välbefinnande bland unga i Svenskfinland samt ett projekt om etisk stress inom äldrevården.
– Min forskning fokuserar på hälsofrämjande och på att fördjupa förståelsen för hälsa och lidande i olika åldersgrupper, på etiska och existentiella frågeställningar inom vården samt på etiskt ledarskap.
Många stigar till en omfattande förståelse av hälsa och vård
Hemberg växte upp i Nykarleby, men idag är hon bosatt i Korsholm med maken Håkan Hemberg och deras barn Isak, Lovisa, Lydia och Livia. Efter studentexamen flyttade Hemberg till Vasa för att studera till hälsovårdare och sjukskötare. Vid sidan om arbetet som sjukskötare började Hemberg studera psykologi vid öppna universitetet.
– Intresset för psykologi blommade upp redan under gymnasietiden då jag började söka mig till olika psykologiska böcker. Då ville jag ha alla böcker jag kom över – det var så spännande och det blev bara mer intressant! Det syntes också i min profil i gymnasiet: jag tyckte speciellt bra om alla läsämnen såsom psykologi, filosofi och religion. Också på fritiden intresserade jag mig för filosofiska böcker och poesi.
Efter ett år kändes det logiskt att söka in till universitetsstudier och Hemberg fick studieplats vid den vårdvetenskapliga enhetens fyraåriga magisterprogram i hälsovetenskaper vid det som idag är fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
– Det är absolut en fördel att kunna binda ihop teori och praktik. Man kan naturligtvis läsa sig till många saker, men på djupet förstår man det här allra bäst då man har sett och upplevt exempelvis vårdsituationer och relationer till patienter, och sett olika livsöden och lidanden. I artikeln ”The dark corner of the heart – understanding and embracing suffering as portrayed by adults” skriver jag om människors erfarenheter av svårt personligt lidande. Jag har även gått på djupet och undersökt lidandets väsen samt beskrivit det utifrån patienters erfarenheter. Artikeln har publicerats i Scandinavian Journal of Caring Sciences.
Ämnet Caring Science är starkt filosofiskt kopplat. Åbo Akademis utbildning bygger på teorier ur professor Katie Erikssons Caritativa Caring-tradition.
– Vid många finska universitet har man ämnet Nursing Science som är mer kliniskt inriktat, för vårdare i en sjukvårdskontext till exempel. Vårt ämne är bredare och mer filosofiskt, och många studerande kommer från Sverige och Norge.
Under grundkurserna i vårdvetenskap lästes verk så som Unni Lindströms Psykiatriska vårdläran och Katie Erikssons Den lidande människan och Hälsa. Böckerna gjorde stort intryck på Hemberg.
– Då jag läste böckerna tänkte jag att ”ja, nu har jag hittat mitt område!”. Det var så roligt att de bekräftade hur jag tänkte, där kände jag mig verkligen hemma. Jag har alltid varit intresserad av olika saker – jag är något av en djuptänkare och filosof i grunden. Jag vill alltid förstå orsakerna bakom händelser och handlingar och liksom gräver mig till roten av saker. Den här kombinationen passar mig väldigt bra: förståelsen för människans liv och existens utifrån de här djupt filosofiska perspektiven.
I sitt arbete får Hemberg kombinera sina passioner undervisning, forskande och skrivande.
– Att vårda en patient och att bemöta en studerande har samma principer: man ska visa respekt och värdighet och beakta deras unikhet och personlighet, men ändå försöka föra dem vidare, ge dem redskap och stärka dem positivt. Det finns jättemånga likheter som man kan applicera.
– Att vårda en patient och att bemöta en studerande har samma principer: man ska visa respekt och värdighet och beakta deras unikhet och personlighet, men ändå försöka föra dem vidare, ge dem redskap och stärka dem positivt.
Den s.k. caritativa vårdteorin är universell, alltså är den inte endast specifik för vårdkontexten.
– Våra teorier kan man applicera var som helst – också i lärarkontext och ledarskap: hur man ska bemöta och bete sig i relationer till människor. Det är jätteviktigt att lyssna mer än att prata. Att först lyssna in den andra för att uppfatta stämningar och vad de behöver, och vilka problemen är. Att tänka ”Vad kan jag göra för dig?” är något varje vårdare och lärare borde fundera på och förmedla till den andra, eftersom det kan stärka upplevelsen av välbefinnande.
Ett gott bemötande är en viktig del av en god vård
Psykisk ohälsa och ensamhet har ökat bland unga. I sitt forskningsarbete har Hemberg funnit det fascinerande och givande att lyssna till unga och deras uttryck för ensamhet, samt att fundera på olika sätt att lindra ensamhet.
Hemberg nämner forskningsresultat som visar att även om vården har varit bristande, komplikationer har uppstått eller behandlingar inte har fungerat, kan patienter ändå uppleva vården som god eftersom de har blivit väl bemötta.
– Det är ett jätteintressant fenomen som är centralt med tanke på att man vill ha en kvalitativ, god vård där patienten upplever sig ha blivit väl bemött. Fel kan lindras och lättas upp redan av att personalen och läkarna bemöter en väl.
Etiska frågor inom vården är alltid aktuella
Att sjukvården lider av personal- och tidsbrist är ett allmänt känt faktum. Under tidspress upplever sjukskötare ofta stress och ångest över att de inte kan erbjuda den vård de känner att patienterna skulle behöva. Det här kan ge upphov till etisk stress. Tidsbristen kan även leda till att problemen inte diskuteras.
– I många vårdorganisationer ordnas etiska rundabordsdiskussioner, vilket är jättebra. Om etiska frågor tas upp bara ibland på personalmöten händer det lätt att de blir nedprioriterade. Forskning visar att ifall etiken finns med och betonas ända från ledningsnivå, så är det mer sannolikt att den följer med vårdarna i deras dagliga arbete.
I ett annat forskningsprojekt undersöker Hemberg ur olika synvinklar etisk känslighet och lyhördhet samt hur man kan förmedla medlidande inom hemvården.
I ett annat forskningsprojekt undersöker Hemberg ur olika synvinklar etisk känslighet och lyhördhet samt hur man kan förmedla medlidande inom hemvården. Det är väsentligt att få fram patienternas syn och önskemål för att lyckas skapa en högkvalitativ hemvård som kan bevara människors värdighet i alla sammanhang. Den äldre populationen ökar i vårt land men även globalt, och utmaningarna inom hemvården ökar i samma takt. Det är viktigt att försöka bibehålla äldres livskvalitet och skapa förutsättningar för att få leva hemma så länge som möjligt för de äldre som önskar det.
Forskning om människor från vaggan till graven
Vårdvetenskapen finns till för att tjäna människan och ska komma henne till gagn. De bästa resultaten nås genom mångvetenskapliga satsningar. Då det kommer till framtida projekt har Hemberg ett öppen sinne:
– Jag är rätt mångfacetterad och intresserar mig därför för många olika slags forskningsområden. I grunden är jag ju en hälsovårdare, så jag tänker ur ett holistiskt perspektiv och på människor från vaggan till graven. Framför allt är det viktigt att satsa på ett hälsofrämjande tankesätt där välbefinnande och livskvalitet kan stärkas i olika sammanhang samt jobba för att öka kunskaperna kring ensamhet bland unga och hur den kan lindras. Det är även viktigt att öka kunskaperna kring förebyggande av ohälsa och sjukdom inom olika grupper, inte minst ungas psykiska ohälsa. Jag vill även generellt verka för att genom olika forskningsresultat utveckla vården på ett personcentrerat och högkvalitativt sätt. Jag är också väldigt intresserad av mera djuplodande frågor om lidande och om hur man i olika sammanhang kan lindra smärta och vårda samt bemöta patienter så att hela människan blir beaktad, inte bara de fysiska symptomen.