Text: Veronica Aspelin-Forsell | Foto: Linda Svarfvar, Studio Svarte
Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning delar årligen ut en handfull doktorandstipendier till forskare vars avhandlingar breddar vår världsbild. Forskningens samhällsrelevans och genomslagskraft har blivit allt viktigare kriterier i forskningsplaner och stipendieansökningar, men ska inte överskugga den vetenskapliga kvaliteten, menar stiftelsens forskningsdirektör Ruth Illman.
År 2022 beviljade Donnerska institutets styrelse tre doktorander stipendium på ett år och två på sex månader. Enligt donatorernas vilja ges företräde åt doktorander vid Åbo Akademi och Uppsala universitet i processen, men styrelsen beaktar också ansökningar av doktorander vid andra universitet. År 2022 doktorerade de fem stipendiaterna inom religionsvetenskap, exegetik, filosofi, kulturhistoria och religionspsykologi.
År 2022 beviljade Donnerska institutets styrelse tre doktorander stipendium på ett år och två på sex månader.
– Doktorandstipendierna brukar sökas av ett tjugotal personer, så konkurrensen om finansieringen är förhållandevis hög. Utöver de tidsbundna stipendierna erbjuder Donnerska institutet också mindre stipendier, vars syfte är att täcka kostnader i samband exempelvis materialinsamling, fältarbete, enkäter, licenskostnader och resor kopplade till forskningen. De här stipendierna har utlysts i ett par år, så företeelsen är ganska ny, berättar forskningsdirektör Ruth Illman.
Samhällsrelevans viktigt kriterium
Donnerska institutets styrelse, bestående av representanter från Stiftelsen för Åbo Akademi, Åbo Akademi och Uppsala universitet, fattar beslut om vilka som beviljas stipendium. Ansökningarna bedöms enligt bland annat forskningsidé, vetenskaplig kvalitet och projektets genomförbarhet, forskningens koppling till institutets syfte och uppdrag, liksom dess samhällsrelevans.
– Sökande ombeds motivera vilken betydelse deras forskning har för det bredare samhället, vem som kan ta del och dra nytta av resultaten. Min uppfattning är att de sökande i regel är väldigt duktiga på det här. Det finns en vilja att konkretisera forskningens plats i samhället och att sprida resultaten, bortom universiteten, säger Illman.
– Sökande ombeds motivera vilken betydelse deras forskning har för det bredare samhället, vem som kan ta del och dra nytta av resultaten.
När Illman själv doktorerade för första gången i början av 2000-talet var diskussionen om forskningens samhällsrelevans och genomslagskraft inte alls lika etablerad som idag. Personligen upplever hon utvecklingen som positiv.
– Man har försökt ta hål på den akademiska bubblan och förenat forskningen med den övriga världen. De flesta doktorander idag funderar kring forskningens samhällsrelevans redan i forskningsplanen, säger Illman.
Forskning breddar världsbilden
Definitionen av samhällsrelevant forskning varierar, men en grundtanke är att forskningen på ett eller annat vis ska komma till nytta för samhället i stort och bidra till att lösa strukturella utmaningar. På frågan om alla vetenskapsgrenar bidrar med samma samhällsrelevans svarar Illman:
– Samhällsrelevans är inte lika med ekonomisk lönsamhet och all forskning behöver inte ha samma inverkan på befolkningen i stort. Den forskning Donnerska institutet stödjer breddar vår världsbild och ökar förståelsen för mänskligheten. Det är lika viktigt.
– Samhällsrelevans är inte lika med ekonomisk lönsamhet och all forskning behöver inte ha samma inverkan på befolkningen i stort.
Illman tillägger att den vetenskapliga kvaliteten alltid bör komma först, oavsett forskningsområde.
Popularisering av vetenskap
Donnerska institutets doktorander ombeds inte bara att motivera forskningens samhällsrelevans, utan också att dela sina forskningsresultat med allmänheten. Alla stipendiemottagare förbinder sig att skriva en kort presentation av sin forskning till institutets webbplats, samt ett kort nyhetsinlägg för portalen Katsomukset eller institutets webb.
– Katsomukset är en populärvetenskaplig blogg vi gör tillsammans med religionsvetarna vid Helsingfors universitet och Åbo universitet. Donnerska institutet står för innehållet på svenska, som kretsar kring frågor om religion, åskådningar och religionslöshet i Finland och Norden. De doktorander som specialiserar sig på områden med annan koppling får istället publicera sina inlägg på vår sajt, säger Illman.
Illman förhåller sig positivt till att popularisera vetenskap, men betonar att det inte handlar om att förenkla eller dumförklara, utan att ”sätta ord på vad vi sysslar med”.
Illman förhåller sig positivt till att popularisera vetenskap, men betonar att det inte handlar om att förenkla eller dumförklara, utan att ”sätta ord på vad vi sysslar med”.
– Att popularisera handlar om att tillgängliggöra, att välkomna in utomstående i den akademiska sfären. På Donnerska institutet jobbar vi med tillgänglighet ur flera perspektiv, bland annat genom så kallad open access. Elektroniska resurser är jättebra så länge alla kommer åt dem, menar Illman.
Ansvarsfull finansiär
På samma sätt som vetenskap tillgängliggörs har ansökan av Donnerska institutets doktorandstipendier demokratiserats med åren. Tidigare nominerade styrelsemedlemmarna stipendiater – idag har alla doktorander som fyller behörighetskraven lika möjlighet att ansöka.
Illman är glad över att stipendierna har kunnat delas ut i ungefär samma skala varje år, trots fluktueringar på börsen.
– Stiftelsen för Åbo Akademi har fortsatt understödja forskare när det har behövts som mest, säger Illman.
Illman lyfter också fram vikten av att stora forskningsfinansiärer såsom Stiftelsen för Åbo Akademi stödjer vetenskap även om den inte resulterar i direkt ekonomisk omsättning.
– Vi på stiftelsen och Donnerska institutet tror på vetenskap, och att all forskning som söker svar på angelägna frågor och utförs på ett kvalitativt sätt bidrar till att förbättra världen, avslutar Illman.